”Min Farmor har berättat om Stava och Lotta som köpte fisk Grundsund och sedan sålde den när de rott genom kanalen till Skallhavet och vidare till Orust. Damerna idkade också en sorts färjetrafik och rodde folk på beställning mellan Ellös och Grundsund”.
Det berättar Gull-May Johansson i Grundsund när möjligheterna tt åter öppna Islandsbergskanalen kommer på tal.

Ro och segla
För hundra år sedan kunde man ro och t o m segla mellan Värbosundet söder om Grundsund till Skallhavet och nå Ellös utan att behöva går förbi det farliga Islandsberg, där höga vågor och starka strömmar lätt kunde ställa till katastrofer.
Sedan ett knappt decennium har Skaftö Öråd haft projektet att återskapa kanalen högt på sin agenda.

”Vi har nu alla nödvändiga papper i ordning. Alla mätningar som ska göras har gjorts. Alla konsekvenser är uträknade. Det finns en budget. Vi är redo att skicka in en ansökan till MMD - Mark- och Miljödomstolen”, berättar Tor Evert Broskär, som tillsammans med Skaftö Öråd arbetar för att kanalen ska bli verklighet.
Det finns dock en hake - en av markägarna, en sommarboende familj, har ännu inte givit sitt godkännande.
”Men det hoppas vi ha inom några veckor”, säger Tor Evert Broskär.

Vattendom förpliktigar
Genomströmmande vatten och en farled för kanoter och småbåtar är målet. I en skrivelse från 1943 slår en vattendom fast att markägarna har skyldighet att hålla vattenstråken öppna. De flesta markägare efterlever domen.
Lysekils kommun har ställt sig bakom projektet. Kommunen har tagit på sig huvudmannaskapet för kanalen, vilket innebär att den ska svara för drift, underhåll och skötsel. Skaftö Öråd ska genomföra bygget.

Experter positiva
”Genomströmmande vatten är alltid bättre än stillastående. Det öka syresättningen motarbetar övergödning”, säger professor Jonas Gunnarsson, en av de fem experterna som uttalat sig om projektet. Jonas Gunnarsson är marinbiolog och har doktorerat på Sven Lovén Centret i Kristineberg på Skaftö. Han har också varit fastboende flera år på ön innan han för några år sedan flyttade till Stockholm dä han blev professor vid Stockholms universitet.
”Om någon boende skulle vara orolig för att en liten motorbåt skulle göra för mycket oväsen går det ju att avhjälpa med regler för vilka båtar som får trafikera leden och hur fort de får köra”, säger Jonas Gunnarsson.

En dryg kilometer
Kanalen beräknas bli åtta meter bred med flera mötesplatser genom den drygt kilometerlånga leden. Det ska bygas två broar, en för människor och en för djur - både tama nötkreatur och vilddjuren älg och rådjur som det finns rätt mänga av på ön. Kanalen ska vara tillgänglig för alla, även för människor med funktionshinder.
”Vi har beräknat kostnaden till mellan 8 och 10 miljoner kronor. Vi räknar med att kommunen går oss tillmötes vad gäller muddring, bortforsling och deponering. Om man inte muddrar nu så kommer kommunen att tvingas muddra i Värbofjorden om några år och det blir mycket dyrare. Kommunen gör med detta en god insats för Skaftö med omnejd och en mycket god investering i framtiden”, säger Tor Evert Broskär.

Gynnar många kommuner
När kanalen står klar kommer den att ytterligare höja Skaftös attraktionsvärde och bli till glädje för inte bara Lysekils kommun utan även närliggande Uddevallas och Orusts. En vattenled är alltid bra för miljön och flera av de experter som Skaftö Öråd konsulterat förutspår att levande organismer - som musslor och ålgräs - kommer att etablera sig på nytt.

Ökad sjösäkerhet
Det är inte bara miljön och turismen som gynnas av en nygammal vattenled. Den medför också ökad sjösäkerhet
En kanal som gör paddling och småbåtande möjlig lockar visserligen säkert fler besökande till ön. Att slippa passera de oroliga vattnen utanför Islandsbergs är en extra tillgång som gör att alla kan glädjas åt denna farled. Genomströmningen, som vanligast går från norr till söder, kommer också att förbättra vattnet vid Klyftans badplats och in genom den gamla kanalen till Grundsunds hamn.

Imponerande expertis
Förutom Jonas Gunnarsson, som är professor i marin ekologi och ekotoxologi vid Institutet för Ekologi, Miljö och Botanik vid Stockholms Universitet så har också följande expert uttalat sig positivt till att åter öppna vattenleden mellan Värbo och Skallhavet:
Gunnar Kullenberg, oceanograf och professor emeritus vid Köpenhamns och Göteborgs Universitet, fil. lic vid Göteborgs och fil dr vid Köpenhamns universitet;
Göran Björk, oceanograf och professor vid Göteborgs Universitet
Carl Dahlberg, Ph D. Projektledare för Blå Översiktsplan för Bohuslän och processledare för Tillväxt för Norra Bohuslän
Marianne Hielm Pedersén, marinbiolog och professor emeritus.

Text: AGNETA DIDRIKSON